Det ar naaastan sa jag kanner mig lite elak nar jag sager det, men fyfan va skont det ska bli att slippa de har barnen! Seriost, detta ar ett fall for supernanny!
Mina forra vardbarn ar ju varsta anglarna jamfort med dessa, och jag kan ju saga att de inte var supergulliga 24/7.
De har barnen, tva pojkar pa snart 4 ar ar varandras motsatser. Den ena ar superframat, pratar med ALLA, kan ga fram och pussa och krama en framling (fatta va pinsamt det ar varje dag i parken). Dessutom ar han otroligt kanslig och grater for minsta lilla.
Den andra daremot ar ganska blyg mot folk han inte kanner, elak, slass, bits, nyps, spottas, kastar saker, sparkar i dorrar osv... Det mesta gor han mot sin bror vilket innebar standigt skrikande och gratande.
Jag har huvudvark varje dag typ. Dessutom ar han inne i nan tvartom-period, vilket innebar att han gor raka motsatsen at vad man sager till honom. Och nar han ex fragar efter ett glas mjolk och jag haller upp sa sager han "I don't want it".
Jag vet att deras mamma ar alldeles for slapp med dem. Later dem gora som de vill och sager "This is the last time!" 7 ggr om innan hon verkligen gor som hon sagt. Det ar ju inte konstigt att barnen ar som de ar precis.
Jag daremot forsoker verkligen andra pa det. Men som sagt, jag ar inte supernanny och sa lange deras trick funkar hos deras mamma sa kommer de ju fortsatta.
Jag kanner mig inte som ratt person att saga till henne att jag tycker hon gor fel. Tror inte hon hade uppskattat det heller.

Nu ska jag ga och ta nagra huvudvarkstabletter!